En verklig huvudman är den eller de fysiska personer som ytterst äger eller kontrollerar ett företag eller en förening. Begreppet finns för att göra det svårare att gömma pengar och ägande bakom bolag i flera led, och är en central del av arbetet mot penningtvätt och terrorfinansiering.
Här går vi igenom vem som räknas som verklig huvudman, vad som gäller för registrering hos Bolagsverket, varför banker och finansbolag måste ta reda på det – och vad som ändras när EU:s nya penningtvättsförordning AMLR börjar gälla 2027.
Vem räknas som verklig huvudman?
Enligt dagens svenska regler är du verklig huvudman om du, ensam eller tillsammans med närstående, har kontroll över ett företag. Det kan till exempel vara genom att du:
- äger eller kontrollerar mer än 25 procent av rösterna,
- har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av styrelseledamöterna, eller
- kontrollerar företaget på annat sätt, till exempel genom avtal eller bolagsordning.
Ägande och kontroll kan vara direkt eller indirekt, till exempel via ett annat bolag. Innehav som närstående har räknas ihop. En verklig huvudman är alltid en fysisk person, aldrig ett bolag.
Vilka företag måste anmäla verklig huvudman?
De flesta svenska juridiska personer ska anmäla sin verkliga huvudman till Bolagsverkets register, till exempel aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar, bostadsrättsföreningar och stiftelser. Undantagna är bland annat börsnoterade bolag. Enskilda näringsidkare omfattas inte, eftersom reglerna gäller juridiska personer.
Kan företaget inte identifiera någon verklig huvudman ska det ändå lämna en anmälan om det. När ägande eller kontroll ändras ska uppgifterna uppdateras. Det är företaget, inte huvudmannen själv, som ansvarar för anmälan.
Varför måste banker och finansbolag ta reda på verklig huvudman?
Verksamheter som omfattas av penningtvättsreglerna, som banker, finansbolag, försäkringsbolag och kapitalförvaltare, måste utreda vem som är verklig huvudman hos sina företagskunder. Det är en del av kundkännedom (KYC).
Bolagsverkets register är ett viktigt underlag, men det räcker inte att bara slå upp det. Verksamheten ska själv vidta rimliga åtgärder för att kontrollera vem som är verklig huvudman och förstå kundens ägar- och kontrollstruktur. Ser uppgifterna i registret ut att vara fel ska verksamheten meddela Bolagsverket. Kontrollen ska också följas upp löpande, eftersom ägande kan ändras.
Vad ändras med AMLR 2027?
Från den 10 juli 2027 gäller EU:s nya penningtvättsförordning AMLR direkt i hela EU. För verklig huvudman innebär det bland annat att:
- gränsen blir 25 procent eller mer i stället för mer än 25 procent, så även den som äger exakt 25 procent räknas,
- reglerna blir mer enhetliga i alla EU-länder, vilket underlättar för den som har kunder och ägare i flera länder, och
- kraven på att förstå och dokumentera ägarstrukturen blir tydligare.
Så kan kontrollen av verklig huvudman bli enklare
Att utreda verklig huvudman manuellt tar tid, särskilt när ägandet går i flera led. En digital process gör det enklare:
- Hämtad och verifierad information: uppgifter om bolag, firmatecknare och verklig huvudman hämtas och valideras via informationsleverantörer som Roaring och Dun & Bradstreet, så att kunden slipper fylla i allt själv.
- BankID och e-signering: kunden bekräftar uppgifterna digitalt.
- Screening i bakgrunden: verkliga huvudmän kontrolleras mot PEP- och sanktionslistor.
- Löpande bevakning och spårbar dokumentation: ändrad ägarstruktur fångas upp så att riskbedömningen kan uppdateras, och underlag och beslut sparas strukturerat, redo för tillsyn.
Sweet RegTech Platform samlar kundkännedom, AML och uppföljning i ett flöde för bank, finans och försäkring. Läs också hur du kan automatisera AML-processen, eller boka en demo.
Vanliga frågor om verklig huvudman
Kan ett företag ha flera verkliga huvudmän?
Ja. Om flera personer var för sig har kontroll, till exempel genom att äga mer än 25 procent var, är alla verkliga huvudmän.
Är VD alltid verklig huvudman?
Nej. VD och firmatecknare räknas inte automatiskt som verkliga huvudmän. Det avgörande är ägande och kontroll.
Vad händer om ingen verklig huvudman finns?
Företaget ska ändå lämna en anmälan till Bolagsverket om att verklig huvudman saknas eller inte går att fastställa.
Vad händer om företaget inte anmäler?
Bolagsverket kan förelägga företaget att anmäla. Saknade uppgifter kan också försvåra relationen med banker och andra som måste ha kundkännedom.
Räcker det att kolla Bolagsverkets register?
Nej, inte för den som har kundkännedomskrav. Registret är ett underlag, men verksamheten ska själv kontrollera uppgifterna med rimliga åtgärder, och meddela Bolagsverket om registret verkar vara fel.
Vill du se hur det fungerar?
Sweet RegTech Platform hjälper bank, finans och försäkring att hämta, verifiera och bevaka verklig huvudman i samma flöde som resten av kundkännedomen. Utforska plattformen eller boka en demo så visar vi hur det kan fungera hos er.
